Kognitiv Beteendeinriktad Terapi (KBT)

KBT utvecklades av professor Aaron T Beck på 1960-talet som en strukturerad korttidsterapi för deprimerade men idag kan en kognitiv terapis längd variera mellan några sessioner upp till flera års terapi beroende på problematik. KBT är ett samlingsbegrepp för olika terapiformer och metoder där bl a schematerapi ingår.

I KBT arbetar vi bl a med sambandet mellan tankar, känslor och beteende samt med olika tekniker för att hitta mer funktionella beteenden att hantera sig själv och livet. Begreppet kognition beskriver det mesta som sker i våra huvuden som tankar, fantasier och minnen men även processer och mekanismer som påverkar våra tankar. Vår tolkning av en situation har avgörande betydelse för vad vi tänker, känner och hur vi agerar. En del av KBT är att söka efter känslor och automatiska tankar i problematiska situationer för att lära sig att känna igen negativa och orealistiska tankar, stoppa dem och träna på att tänka mer realistiska tankar. Detta kan ge nya perspektiv och mer funktionella beteenden.

Konceptualisering är grunden för det kognitiva psykoterapeutiska arbetet. Det är en sammanfattande beskrivning och förklaring till upplevda problem och hur de hänger ihop med sårbarhet, viktiga livshändelser samt vad som vidmakthåller problemen. Konceptualiseringen beskriver hur sårbarhet och livshändelser hänger ihop med automatiska tankar, grundantagande och livsregler.

Automatiska tankar uppstår mycket snabbt och pågår i stort sett oavbrutet när vi är vakna. De är inte viljestyrda och pågår parallellt med andra tankar eller aktiviteter. Vi kan t ex tala med en person samtidigt som vi tänker på något annat. Automatiska tankar är som en inre dialog där vi talar med oss själva. Vi är oftast inte medvetna om dem eller om tankarnas samband med känslor, fysiska symtom och problematik. Tankarna ger snabba tolkningar av situationer omkring eller inom oss och de väcker känslor och ibland fysiska symtom som i sin tur formar tankarnas innehåll. Det kan vara tvärtom, dvs att känslor väcker negativa automatiska tankar och fysiska symtom. Negativa automatiska tankar med pessimistiskt och självkritiskt innehåll kan ge starka känslor och kroppsliga sensationer som t ex hjärtklappning, yrsel eller illamående. Tankarna är trovärdiga för oss och kan framkalla och underhålla känslor som t ex rädsla, oro och ångest samt leda till problematiska beteenden. Att identifiera och ifrågasätta automatiska negativa tankar just när våra problem blir akuta är ett sätt att arbeta utifrån KBT. I början av en behandling kan det vara svårt att upptäcka sina automatiska tankar men med träning lär sig de flesta att känna igen dem. När vi granskar automatiska tankar som vi upplever i problematiska situationer kan man ofta hitta en enkel förklaring till obegripliga reaktioner. Automatiska tankar kan vara positiva, negativa eller neutrala. De känns riktiga och sanna och framkallar känslor som står i samklang med tankarnas innehåll. Tankar på något positivt väcker glädje och behag i både sinne och kropp medan negativa tankar väcker negativa känslor och olika negativa kroppsliga förnimmelser.

Grundantaganden är vår grundläggande syn på oss själva, på andra och på omvärlden.  Dessa tankemodeller om oss själva, av personer i vårt liv och av omvärlden började vi att skapa som barn. Det är som inre kartor vi orienterar oss efter i livet och information som passar in i vårt grundantagande förstärker det medan information som inte passar in sållas bort. Den bild av verkligheten som vi ständigt skapar inom oss är vår personliga tolkning. Vår tolkning styr vårt sätt att uppfatta det som händer och påverkar våra känslor samt hur vi agerar. Grundantaganden kan förändras under hela vårt liv. Vissa kan förändras utifrån nya erfarenheter medan andra är mycket svårare att förändra. Under perioder i livet när det är lugnt omkring oss kan grundantagandena vara inaktiverade men om vi utsätts för påfrestningar kan det aktiveras.

Livsregler är instruktioner som vi oftast följer automatiskt och omedvetet och som härstammar från våra grundantaganden och de är vår samlade kunskap om hur man ska förhålla sig i olika situationer. Livsreglerna kan ses som personliga handlingsregler och normer som vi har utvecklat i vår uppväxtmiljö och som vi tar med oss ut i livet. Ofta går livsregler att uttryckas i "om...så" eller "måste/borde-" eller "får inte" satser och kan formuleras som föreskrifter eller instruktioner, t ex att "jag måste anpassa mig så jag blir omtyckt", "jag får inte bli arg", "om jag säger nej så blir människor besvikna på mig och jag får inte vara med".